fredag 18 november 2011

Host, host

Har varit rosslig i halsen ungefär en vecka och det blir inte bättre, det låter förskräckligt när jag hostar. Vissa nätter har hostan hållit mig vaken längre stunder. Det rinner ur ögonen (tåras) och nu är jag dessutom täppt i näsan. Jämmer och elände. Ändå har jag hållit humöret uppe, mamma och pappa har förundrats av hur jag kan se så glad ut mellan hostanfallen. Fram tills idag. Nu är jag less. Idag har jag velat vara i famnen mest hela dagen och knappt varit nöjd ens med det. Kan man lämna in en protest, att nu får det vara nog? Hur mycket ska en liten bebis stå ut med egentligen? I min frustration över att inte bli frisk skrev jag en egen liten kampsång (inspirerad av några älgar..):

"Bebisarna demonstrerar,
bebisarna har fått nog,
bebisarna vill vara friska,
utan snuva och annat ofog."

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar