Nu har även jag passerat den magiska (?) gränsen mellan tid i magen och tid utanför. Jag har funnit mig väl tillrätta och är en glad liten tjej som tycker om livet.
Jag kan stolt meddela att jag kan ta mig upp till stående med hjälp av möbler (helt upprätt), jag kan ta ett eller två darriga steg längs dessa, jag kan gå behjälpligt med gåvagn, jag kan säga ma-ma och pa-pa, jag kan stoppa små ärtor och majskorn i munnen. Och jag kan charma, det är min specialitet.
torsdag 5 april 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar