I måndags var jag på BVC för 10-månaderskontroll. En doktor vände och vred på mig, lyssnade på mitt hjärta och jag mättes och vägdes. Är numera 72cm lång och 9130g lätt.
De frågade mamma om jag förstod några ord. Hon såg lite skuldmedveten ut och erkände att eftersom jag är andra barnet har vi inte övat så värst mycket på ord utan jag har mest fått "hänga med". Men att jag lystrar på mitt namn, kan säga ma-ma och pa-pa (sedan många veckor) och stannar upp när jag hör ett "nej". (När det gäller det sista brukar jag visserligen stanna upp - för att sedan sätta fart i ännu högre tempo..).
Misstänker att språkövningarna kommer att intensifieras här hemma om jag känner mina föräldrar rätt. "Var är lampan?" har de kört ett tag nu och det kommer nog mer av den varan nu. Å andra sidan var inte doktorn det minsta bekymrad över mina språkkunskaper och det är inte jag heller. Dessutom kommer man långt på kroppsspråk, det är ett språk jag behärskar väldigt väl.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar