Up & Go

Sedan en tid tillbaka har jag blöjor av en annan sort. Up & Go kallas de och är lite lättare att ta på när bebisen inte är särskilt samarbetsvillig. I detta fall är det jag som är den osamarbetsvillige bebisen. Jag ogillar starkt blöjbyten överhuvudtaget och att ligga stilla på rygg är inte min grej. Jag vill krypa och utforska. Jag vill klättra i trappan. Jag vill resa mig upp. Jag vill gå några steg med gåvagnen. Det senare gjorde jag för första gången häromveckan till mina föräldrars hejarop. Jag är på g på alla möjliga plan!

Mamma undrar om det finns Up & Go kläder att köpa någonstans? Sådana kläder alltså som man liksom får på i steget. För som det är nu är hon rätt nöjd bara hon så när får på en body..

Grabbkväll

Mamma skulle vara i församlingshemmet ikväll vilket gav pappa möjlighet att introducera ett nytt ord: Grabbkväll.

Vi började med ett rejält skrovmål. Efter en förrätt av smörgåsrån åt jag tre portioner wallenbergare och avslutade med lite banan som efterrätt. Därefter var det dags för lite fotboll och mys i soffan. Fotbollen varade dock inte så länge utan övergick i hockey, och vem bryr sig om hockey nu när både Frölunda och Luleå har åkt ut?

Eftersom det var grabbkväll så blev det inte bara gos utan även lite brottning. Det var härliga, hårda men efter ett tag lite väl bryska tag så pappa fick ta en time out och Lydia fick en kortare utvisning innan gemenskapen kunde fortsätta. Stanley ringde och utlovade en mer fullödig grabbkväll någon gång då vi även kunde få förstärkning av honom och Adam.

Till slut var det dags att runda av kvällen. Vi åt aftongröt (jag) och välling (Lydia), läste kvällssaga och sedan kom mamma hem.

Mys...

...och brottning.

Härliga intensiva dagar

Med våren och värmen har en ny värld öppnat sig för mig - världen utomhus. Den har jag tidigare mest betraktat lite på avstånd - från vagnen, bilen eller famnen. Nu får jag ta och känna på den, äta på den till och med.. (i alla fall på vissa valda delar som sand, gräs och jord).

De senaste dagarna har jag varit ute mycket, både i närområdet och på utflykter. Som igår då vi åkte till Nordens ark efter musiklek. Eller idag då vi hälsade på hos Theo och Tim i Brodalen.

De tre "stora" tjejerna utanför Lantgården. Albin och jag var hjulburna.  

Släpp bebisarna fria, det är vår!

När våren kommer är det en massa spännande saker som skall fixas. Det är mycket som skall göras i trädgården. Och då tänker jag inte bara på buskarna som skall beskäras och ansas utan även på allt som storasyster vill göra: Plocka fram vattenbana, spela fotboll, installera lite egna planteringar, kolla grusgångarna, spela lite mer fotboll och utforska grannens trädgård.

Igår hade vi en trädgårdsstund tillsammans. Jag kröp omkring, Lydia hjälpte till och varvade det med lite fotboll. Ibland fick jag också vara med. Pappa gick loss med sekatören på hallonbusken och björnbärsbusken. Dessa buskar brukar kallas för monstret i familjen. Deras långa och lite skrämmande grenar kan växa enormt. Förra året lyckades en gren ta sig från stammen längs hela häcken, gjorde en 90 graders sväng och tog sig upp på altanen - en tillväxt på över fem meter. En annan gren tog sig åt andra hållet ut ur trädgården, ner på allmänningen och slog rot där. Tror snart vi skall ta med den på en casting till någon kommande skräckfilm. Fast titeln "Hallonbusken 3" kanske ändå inte låter så hemskt...

Lydia planterade ett eget träd.

Vårkänslor systrar emellan

Tittut

Museum hemma

Kultur behöver inte vara så dyrt och avancerat. Här hemma har Lydia gjort en installation väl värt ett besök. "Princessplåster på bordsben", kreativt och nydanande. Tycker åtminstone jag.

Ett vackert stilleben. 

Mannekäng i mammas kläder

För ungefär två år sedan fotades storasyster i mammas gamla kläder som mammas mormor en gång i tiden sytt till henne. Idag var det min tur. Dessutom har sparkbyxorna sedan dess kompletterats med tillhörande babymössa, denna skickades vid min födsel från Bollnäs där kusinerna haft den.

Jag är några veckor äldre än vad Lydia var vid fototillfället, smög in en bild på henne, ser ni vilken? ;-)

Blixtvisit

Idag kom Lydia tillbaka, hurra! Så roligt när hon är hemma och springer omkring, jag försöker hänga på så gott jag kan. Och jag kan bättre och bättre, har fått riktig sprutt på krypandet nu!

Hur som helst så kunde Lydia inte åka buss från Göteborg alldeles ensam, ännu mindre åka båt eller flyg (även om hon gärna velat). Nej, istället fick hon skjuts av farmor och farfar, vilket gjorde att jag också hann träffa dem lite grann - vilken bonus!

Lydia var eld och lågor när hon berättade om allt hon varit med om. Mest spännande verkade en utflykt till Slottsskogen varit där hon sett en salig blandning av djur som sälar, påfåglar och getter. Tänk när jag blir lite större och också får vara med farmor och farfar på tu man hand, det verkar vara grejer det!

Liten cooling

Häromdagen när solen sken fick jag låna Lydias solglasögon och blev en riktig cooling.

En dag i solen

Det har varit en alldeles underbar dag idag. Jag har varit ute mest hela dagen. På förmiddagen gick mamma och jag in till lekparken i stan. Där lekte jag med några kompisar och gungade för första gången - superkul! Knappt hade jag sedan kommit hem så gick vi över till några grannar för ännu mer lek.

I natt tror jag att jag kommer sova gott. Sol och frisk luft må vara underbart, men det tär på krafterna.

Lydia är förresten sedan igår kväll hos farmor och farfar i Göteborg, det är underligt lugnt och stilla hemma när det bara är mamma och jag. Pappa är i Finland. Men i morgon kommer Lydia igen och pappa kommer på söndag. Tills dess håller jag ställningarna.

Tre smeknamn jag har..

Katapult-Rebecca:
Viftar frekvent med armarna när jag sitter i barnstolen för att äta. Särskilt om det är något jag inte vill ha, som till exempel medicin. Eller mat. Uppskattas INTE av föräldrarna. Särskilt inte om de bär vita kläder och medicinen spätts ut med blåbär..

Plask-Rebecca:
Påminner om Katapult-Rebecca, plaskar hej vilt i badbaljan och den som assisterar mig blir (minst) lika blöt. Men oj så skoj!

Hålslagar-Rebecca:
Älskar papper och plast, utan allt för mycket detektivarbete kan man finna spår efter mig där jag varit. Små hål mitt i ett A4 är ett säkert tecken på min framfart.

BVC besök

Idag stod två saker på schemat. BVC besök och Sagostund för bebisar. Det senare blev dock inställt.

Jag blev mätt och vägd. Ligger numera på genomsnittskurvan, efter att ha varit uppe på högre höjder under den så kallade amningspuckeln. Det om det!

Några dagar i fjällen

Här kommer en liten sammanfattning av hur livet i skidbacken sett ut. Hovfjället är "Sveriges sydligaste fjällnatur". Vet inte exakt vad de menar med det begreppet, men fjäll är det i alla fall. Ur mitt perspektiv så är det jättehöga fjäll.

Mamma och pappa har fått släppa alla tankar på glassig off-pist och långa dagar i backen. Nu är det andra delar av skidområdet som skall utforskas, delar som de säkert missat om det inte vore för mig och Lydia, så de borde vara lite tacksamma. Jag tänker då på områden som "stora pulkabacken", lekparken och "kojastugan"där man kan värma sig.

Fredagen var ingen höjdare i backen - ganska molnigt, blåsigt och dimma. Men på lördagen så kom solen fram. Mamma var ute och tog en vända i längdspåren så var resten av familjen i pulkabacken. Var själv lite kinkig - inte konstigt när jag aldrig får åka - innan mamma till slut kom tillbaka och vi kunde fika lite tillsammans. Söndagen sedan var en riktig kanondag. 12 grader, sol och vindstilla. Vi njöt alla, undantaget Lydias snögubbe från i torsdags som försvann spårlöst.

Slappar i stugan

Delade stuga med fina Karolina och Mattias

Fredagsdis

Lördagssol

Kojasängen

Då var det dags att berätta om vinterns byggprojekt. Det har varit klart några veckor men jag har inte riktigt hunnit skriva. Vi skulle bygga en ny säng till Lydia, en "koja-säng". En koja-säng kallas på rikssvenska för sovalkov. Förvaringsutrymmet under taket i vårt kommande gemensamma rum skulle omvandlas till detta.

En fredag i början av februari kom farfar upp till Lysekil ungefär samtidigt som solen gick upp. Imponerande, själv hade jag knappt kommit i morgonblöjan när han kom med en V70 full med verktyg. Som alltid vid liknande projekt (säger jag utifrån min långa livserfarenhet) blir det mer jobb än man först tror. Det visade sig att den bjälke som var i mitten inte alls bara var en bjälke för gipsskivan utan var en bärande bjälke till takstolen. Efter lite konsultation med Albins pappa Magnus (Albin är min blivande lekkamrat som är lite yngre än mig) så var en plan gjord för hur den skulle tas bort. Planen gick ut på att ta en rejäl 7-tums balk som avlastning mellan de två andra stöttorna. Först skulle balken upp, sedan kunde den gamla bjälken tas bort. Det gick bra. Nästan. Fast innan balken kom upp så lyckades den komma ner från sin provisoriska uppsättning och landa på pappas huvud. Aj.

Nåväl, de vuxna jobbade på och på måndagen så började det bli färdigt med snickeriarbetet. Farfar hade verkligen slitit hårt och duktigt i några dagar när han återvände till Göteborg. Då vidtog projekt spackling som på tisdagskvällen övergick i projekt målning. Sedan återstod bara projekt tapetsering, men det fick vänta lite tills tapeterna inte hade kommit.

Efter lite spackel och några vändor med vit färg var det dags för farfar-besök igen. Tapeterna kom upp i ett kick (Lydia hade fått välja tapet själv) samt lite nya lager vävtapet utanför öppningen. Dagarna därefter kom lister och annat upp innan vi till slut kunde säga att det var klart.

Listerna till öppningen sågas

Helt klart med nya sängkläder och allt! 

Tandemsovning

Det är inte ofta vi tajmar in våra sovtider samtidigt, Lydia och jag. Men ibland händer det.

Måttligt intresserad

När jag inte är sugen visar jag det med all önskvärd tydlighet. Raka rör helt enkelt.

Vårkänslor

I söndags sa vi hej då till fjällen, snön och vintern och välkomnade våren. Lydia sprang runt utanför stugan vi hyrt som en kalv på grönbete. Även igår var det varmt och strålande sol. Jag gjorde en premiärtur på vår altan, jagade boll och kröp runt. Det spritter i kroppen, det är våren, det är våren!

Blivande bollkonstnär?