I lördags var ännu en fin höstdag. Såpass fin att familjen begav sig på promenad förkylningar och annat till trots. Tur var väl det, för det var verkligen en härlig dag. När vi kom ner mot vattnet speglade sig solen så starkt i havet att man nästan måste blunda. Eller rättare sagt, att de andra måste blunda. Själv sov jag hela promenaden och vävde istället in vågskvalpet och storasysters glada tillrop från stranden i mina drömmar. Helt klart en höjdarpromenad som får göras om innan vintern kommer.
måndag 7 november 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar