Teaser

Snart kommer jag skriva om mitt dop. Detta är bara en liten teaser.

M som i Mirjam, mormor och morfar

På fredagen anslöt min kusin Mirjam, mormor och morfar till vårt glada gäng. Fullt blev huset, men finns hjärterum finns stjärterum.. På lördagen gick vi till Fiskebäcks gård en sväng, annars var det mest dopförberedelser. Dagen efter dopet åkte Mirjam igen, liksom Tova, Knut och morbror Martin. Glädjande nog så stannade mormor och morfar och är kvar än. De åker inte förrän tisdag nästa vecka!

Tova och Knut

Förra måndagen (17 oktober) kom morbror Martin och kusinerna Tova och Knut på besök från Luleå. Denna måndag åkte de igen. Efter en intensiv vecka med tjo och tjim lämnade de huset underligt tyst. Bilder från Nordens Ark har jag redan visat, det var den största utflykten. Söndagens dop förtjänar ett eget inlägg, det var den största och viktigaste händelsen. Annars har vi myst, lekt och busat mycket här hemma.

Så mycket som hänt..

..så litet jag skrivit. Utöver kusinbesök och dop så är detta lite kort om vad jag inte hunnit skriva om:

*Jag fick uppleva kanelbullens dag - först på musiklek där bullar serverades, sedan hos vänner där bullar bakades, vilken ljuvlig doft!
*Jag var på BVC och blev vaccinerad (5 oktober)
*Jag träffade föräldragruppen första gången (bebisgruppen?), har hunnit träffa dem en till gång dessutom
*Umgåtts med familjen Balldin
*Var med i kyrkan på gudstjänst och efterföljande skördefest/aktion. Höll bokstavligen på att blåsa bort mellan kyrkan/församlingshem, församlingshem/bil.
*Varit med på babyrytmik och musiklek
*Haft besök av Randi som numera flyttat tillbaka till sitt hemland Norge
*Även Magdalena kom och övernattade en natt
*Jag var med på Lysekörens 25-årsjubileum
*Plus en massa annat smått och gott

Mitt dop: Deltagarna

Att döpas är en högtidsdag. Först och främst för vad dopet ger, men också på det sättet att många är med och firar. Ofta har man en mottagningen efter dopet men då gudstjänsten var först klockan 17 så hade vi mottagning innan istället. Kan inte nog säga hur tacksam jag är mot dem som hjälpte till och ordnade allt. Några snälla människor ordnade soppa till alla, andra ordnade kakor, kaffe mm.
Svårt att räkna upp alla som var där. En bild, eller flera, får vara ett försök till sammanfattning.

Mitt dop - Mina faddrar

Lördagen två veckor innan dopet träffade jag mina faddrar för första gången. Känns som mina föräldrar har gjort ett riktigt bra val. Faddrarna skall vara förebedjare och förebilder. Mina är verkligen båda dessa saker. De heter Karin och Fredrik Balldin. Dessutom har de en son som heter Melker som en bonus. (Lydia har ett särskilt gott öga till honom.) Eftersom de är mina faddrar kan det vara värt att berätta lite mer om dessa fina människor.
* Fredrik är bördig från Minkvägen i Falkenberg. Han är en gammal vän till pappa sedan 1996 då deras vägar korsades på Åh stiftsgård under ett konfirmandläger. Sedan har de umgåtts mer eller mindre frekvent sedan dess, bl a delade de lägenhet i tre år. Det var under den tiden som mamma och pappa träffades på en Israelsresa som även Fredrik och Karin var med på. Fredrik är milt uttryckt fotbollsintresserad och har åkt på otalet VM och EM, däribland VM 2006 då pappa fick följa med i en gemensamt ägd husvagn. Bortsett från fotboll så är Fredrik ungdomsledare i Buråskyrkan och även bibellärare på ett hörn.
* Karin kommer från Hajom, en inte alltför stor ort i Marks kommun. Karin är just nu mammaledig men är i startgroparna för att jobba som sjuksköterska - enbart en termin återstår av utbildningen. Hon är en glad och trevlig prick med många goda sidor. Dock skall man undvika att förvara styrketräningsredskap på toaletten om hon är i närheten, annars är det hög risk att man får en pulvriserad toalettstol. (Vilket hände en novembernatt på den tiden när pappa och Fredrik delade lägenhet.)

Familjen Balldins kom hit i lördags vid lunchtid. Strax innan hade Lydia somnat. Vi lunchade och sedan var det dags för Melker att sova. Fredrik demonstrerade stolt Melkers nya resesäng. Den var ett tekniskt mästerverk (som inte krävde speciellt mycket tekniskt kunnande av användaren). Lagom till Lydia vaknade så hade Melker somnat. Men till slut var alla vi barn vakna samtidigt. Vi lekte tillsammans men jag hade lite svårt att hänga med i de stora barnens tempo.

Fick ett par virkade skor som Karin hade gjort. Så söta!

Mitt dop - Gudstjänsten

Söndagen den 23 oktober klockan 15:30 så ringde klockorna i Lyse kyrka. Det var tid för dop av Rebecca Sara Elisabeth Wallin. Samlade var släkt och vänner samt stolta föräldrar och faddrar.

Platsen där vi samlats var Lyse kyrka. Den firar 100 år nästa år men man skulle faktiskt kunna tro att det var jubileum nu eftersom det står "1911" på en stor sten i väggen. Redan på den tiden drog byggprojekt över tiden.

Nåväl, platsen där kyrkan har betydligt äldre anor än tidigt 1900-tal. Församlingen omnämns redan 1392 i skrift för första gången och kanske går församlingens historia tillbaka ända till 1100-talet. Ingen vet med säkerhet. Oavsett vilket är jag långt ifrån den första som döpts i Lyse. En plats där människor samlats för bön och tillbedjan i många sekler.

Dopgudstjänsten förflöt ganska harmoniskt. Storasyster var full av energi, t ex så sprang hon vid ett tillfälle bakom altaret och hittade spaden som används för mull-påkastning vid begravningar, men två steg innan hon kom fram med den i högsta hugg så fick pappa stopp på henne. Hans Wolfbrandt heter prästen som döpte mig.

Nordens ark

Oj, nu var det länge sedan jag skrev något. Men det är inte utan anledning - har kusinerna Tova, Knut och Mirjam här samt morbror Martin, mormor och morfar. Anledningen är att jag skall döpas imorgon söndag. Som ni säkert förstår så är det inte utan att det blir lite ont om tid att blogga. Lovar att återkomma men i väntan på det blir det några foton från torsdagens utflykt till Nordens ark.

Sötaste björnen i djurparken

Knut relaxar nära några tigrar

Renar - eller fler kusiner från Norrbotten?

Lunchpaus och krypövningar i värmestugan

Även om det var dåligt för fotot var jag glad över staket

Social liten krabbat

Tova och Lydia jagar runt en kikare

Lydia fick gå längre än hon någonsin gått själv på en dag

Det var många och långa gångbroar - ser fram emot att springa på dem om något år

Agabang

En av mina mest trogna bloggläsare heter Maria och bor för tillfället i Korea. Tyvärr är det något som gör att hon inte kan kommentera på bloggen, istället skickar hon emellanåt mail till mig. På så vis har jag bland annat fått lära mig att baby heter a-ga och babyrum agabang på koreanska. Just nu har jag inget agabang utan delar rum med mamma och pappa, men jag hänger ofta i mitt blivande rum som jag kommer att dela med storasyster. Här ser ni några bilder på hur vi har det.

Folkbokförd!

Idag fick jag hem ett brev från Skatteverket, Folkbokföringen. Jag kan nu tillkännage att jag är folkbokförd i Sverige som Rebecca Sara Elisabeth Wallin, med tilltalsnamnet Rebecca och efternamnet Wallin. (Att mina föräldrar skickade in dessa uppgifter sista angiven dag och vad detta säger om vilka egenskaper de besitter behöver jag inte gå in på ytterligare i detta forum).

Hursomhelst. Rebecca kom de på att jag hette efter några dagars funderande och sedan har det inte varit några tveksamheter. Jag är en liten Rebecca helt enkelt. Namnet Rebecca är hebreiskt ("rivqah"/"rivka") och flera tusen år gammalt och man vet egentligen inte vad det betyder. Några teorier är "bunden", "att knyta" eller "fängslande".

Mitt mellannamn Sara heter jag efter mammas favoritkusin som bor i Ragvaldsträsk, det betyder "furstinna" eller "prinsessa" eller "härskarinna". Bara att välja vad man föredrar!

Elisabeth är ett släktnamn på pappas sida och betyder "Gud är fullkomlighet". Dock är det inte stavat på Wallin-vis som är utan h på slutet.

Att alla namn är bibliska är faktiskt en lyckosam slump och inte bara för att jag är prästdotter. Eller?

EM!

Vilken match! Skall samla mig och skriva mer imorgon. Men fram tills dess... EM!!!!!!

Första frosten

För någon knapp vecka sedan gjorde sensommaren ett härligt gästspel med temperaturer upp mot 20 grader. Men det var just ett gästspel och inget annat. Nu har även kylan kommit. Är en härlig årstid med vackra löv i starka färger, lite blåsigt (eller ännu blåsigare som vi säger här i Lysekil) och fallande temperaturer. I natt så kom säsongens första frost. Kanske börjar bli dags att ta in sommarleksakerna för säsongen. För även om det var en fin höstdag med sol idag så tappar ett kanalsystem lite sin tjusning när vattnet har frusit...

Tre månader

Idag var det tre månader sedan jag föddes. 92 dagar gammal är jag en brådmogen liten tjej som är stark i nacken och stabil i kroppen. Men framförallt är jag kramgo, mysig och glad. Nära till leendet och skrattet. Gillar ögonkontakt, att man pratar eller sjunger med mig och lite massage tackar jag inte nej till. Gillar att bada, tycker om skötbordet.

Jag gillar inte magknip, att vänta på mat på kvällarna eller ligga på golvet helt själv när jag tröttnat på babygymmet. Är det något jag inte tycker om så märks det tydligt, jag har en ganska hög stämma. Men mina glädjetjut är vanligare än skriken. Jag är en nöjd liten människa.

Dagen till ära har jag gripit tag i några slags ringar som hängts upp i gymmet. Hade de hängt där tidigare hade jag kanske gjort det tidigare, om det tvistar de lärde, men nu har jag fixat det i alla fall. En liten seger.

Dessutom har jag fått två sprutor i mina ben, ingen trevlig upplevelse men det ska visst innebära att jag slipper vissa sjukdomar framöver. Det var på BVC där jag mättes och vägdes också.